torsdag 20 juli 2017

Mitt i händelsernas centrum.

Frugan hemkommen från sjukan efter 8 dagar i sjukbädden inklusive operation.
Typ 187 nya rutiner ska nu implementeras i det guldkryckianska hushållet...nja...187 kanske var att ta i men det känns så på nåt vis.
Men det fixar sig, som så mycket annat i jordelivet, det fixar sig.

Mitt i händelsernas centrum?

Jo...åter igen har man fått gå från ena sidan av lägenheten över till andra sidan med jämna mellanrum avbrutet endast av kontroll av Flashback´s skribenter och kvällstidningarnas nätbilagor.
Två skottlossningar i området med 20 minuters mellanrum för lite över en vecka sedan på vardera sida av vårt residens som resulterade i tre skadade.

Nöjer mig att fundera på över hur jag ska få bort tröskeln mellan vardagsrummet och "mitt" tv-rum...att springa där fram och tillbaka är ju rent av livsfarligt...eller åtminstone är det jävligt jobbigt att slå i tån under mina snabba förflyttningar till och från utkiksplatserna. ;)

Jag vet...men bor man mitt i det så orkar man inte "ojja" sig hela tiden...jag tycker också det är hemskt men engagerar mig inte känslomässigt i det.
Hade ju varit annorlunda om jag haft egna ungar...för jävligt är det hur som helst.


Men nu har jag tre veckors semester kvar...kommer att tillbringa dem i hemmet som "jourhavande outbildad sköterska" för min älskade hustrus räkning ;)

Som en kollega på kneget brukar säga: "Det som inte dödar dig stärker dig". Ligger mycket i det.

Ha det fint allihopa.


fredag 7 juli 2017

Så här mitt i semestern...

så konstaterar jag att jag om nån månad har varit på min nuvarande arbetsplats i fem år.
Jag har sett många lärare och andra vuxna på skolan komma och gå och i veckan som varit har ytterligare två meddelat sin avgång, inte utan att man börjar bli lite smått uppgiven.
Hur ska detta gå?
Ja, det blir väl som det blir antar jag.

Men va sjutton...har ju över hälften kvar av min semester i skrivande stund så det är väl ingen ide att gå händelserna i förväg.

Frugan avslutar idag sin fem dagar långa strålbehandling i Borås, ja, det är ont om tider så man skickar många dit, taxi fram och tillbaka så det fungerar det med.
Nästa vecka är det operation och sedan en vecka i sjukbädden där borta på Östra sjukhuset.
Sen blir det väl nåt halvår för återhämtning...för oss båda.
Det är tungt emellanåt, speciellt när mörkret lägger sig och man ska sova, när lugnet infinner sig och tystnaden.
Det är väl då tankarna kommer...för oss båda.

Men det ska väl fixa sig detta....jo....så måste det bli.

Min egen hälsa då kanske nån undrar?
Jag tror de har glömt bort mig på vårdcentralen...hoppas jag på iallafall....fast de två läkarna jag har med att göra är båda på semester vilket innebär att jag kan gå dit och söka annan läkare utan att behöva gömma mig i väntrummet bakom nån av växterna i det enorma väntrummet ;)

Ja, jag vet, jag skulle gått ner i vikt, jag skulle ha börjat träna mer, jag skulle ha slutat röka helt och hållet, jag skulle hålla upp med alkoholen fullt ut...men va fan...det är ju så gott med en kall öl och en cigg liggande på soffan med en bra film på tv.

Men jag ska...jag lovar....efter semestern ;)

Ha det bäst nu allihopa.